stäng
  Världen Sverige
Nutid    
   
1143   Nydala kloster anläggs
1100-tal Rikard Lejonhjärta är kung i England Lunds domkyrka byggs
1066 Slaget vid Hastings i England. Det brukar betecknas som vikingatidens slut  
830   Ansgar kommer till Birka och en kristen kyrka byggs
800-talet Krutet uppfinns i Kina Sveriges första stad, Birka i Mälaren, anläggs
787 Nordbor plundrar det engelska klostret Lindisfarne Vikingatiden börjar
476 Romarriket faller  
År 0
400 f. Kr. Kinesiska murens äldsta delar börjar byggas  
500 f. Kr.   Järnåldern börjar
753 f. Kr. Rom grundas  
776 f. Kr. De första olympiska spelen i Grekland  
2500 f. Kr. Pyramiderna i Egypten byggs Bronsåldern börjar
3500 f. Kr. De första städerna i Mellanöstern uppkommer Människorna blir bönder
C:a 8000 f. Kr.   Inlandsisen försvinner och de första människorna kommer
C:a 11.000 f. Kr. Målningarna i Altamiragrottan i Spanien görs  
  Världen Sverige
1143   Nydala kloster anläggs
  Världen Sverige
1100-tal Rikard Lejonhjärta är kung i England Lunds domkyrka byggs
  Världen Sverige
1066 Slaget vid Hastings i England. Det brukar betecknas som vikingatidens slut  
  Världen Sverige
830   Ansgar kommer till Birka och en kristen kyrka byggs
  Världen Sverige
800-talet Krutet uppfinns i Kina Sveriges första stad, Birka i Mälaren, anläggs
  Världen Sverige
787 Nordbor plundrar det engelska klostret Lindisfarne Vikingatiden börjar
  Världen Sverige
476 Romarriket faller  
  Världen Sverige
400 f. Kr. Kinesiska murens äldsta delar börjar byggas  
  Världen Sverige
500 f. Kr.   Järnåldern börjar
  Världen Sverige
753 f. Kr. Rom grundas  
  Världen Sverige
776 f. Kr. De första olympiska spelen i Grekland  
  Världen Sverige
2500 f. Kr. Pyramiderna i Egypten byggs Bronsåldern börjar
  Världen Sverige
3500 f. Kr. De första städerna i Mellanöstern uppkommer Människorna blir bönder
  Världen Sverige
C:a 8000 f. Kr.   Inlandsisen försvinner och de första människorna kommer
  Världen Sverige
C:a 11.000 f. Kr. Målningarna i Altamiragrottan i Spanien görs  
Fornlämningar i Sävsjö kommun

Samhället

Jägerstenålderns samhälle

För tiotusen år sedan började inlandsisen dra sig tillbaka. Det blev varmare. Mer och mer land kom fram. Det fanns ännu inte så många träd. Landskapet var en öppen slätt.

Som du förstår fanns det bete och då kom djuren. Det var alla möjliga djur. Exempel från våra trakter är älg, häst och ren.

Det var också några andra som kom. Vilka tror du det var? Jo, det var människan.

De första människorna var jägare och samlare. De jagade djuren med spjut och pilbågar. Fiskade gjorde de också, med hjälp av något som kallas ljuster. Vad tror du att de samlade? Växter, frukt och grönsaker som de också kunde äta.

Djurens päls kunde de använda till kläder, som de sydde ihop med senor.

Kanske har du sett en » stenyxa någon gång. Dem använde stenåldersfolket att hugga ner träd med. Träden kunde de elda med, och bygga hus och båtar av. De använde faktiskt väldigt mycket trä. Varför pratar vi då inte om Träåldern. Jo, för att trä förmultnar och försvinner.

Ifrån början bodde människan i tält. Vet du förresten att man har hittat spåren efter sådana gamla tält? Utanför Hamburg i Tyskland hittade man mörka fläckar i jorden. Det var spåren efter tältpinnarna.

I takt med tiden blev folket mer bofast. De hade speciella jaktstationer som de vandrade emellan. Då började de bygga hus. Husen kallades långhus och var ungefär tio meter långa.

Bondestenålderns samhälle

För mellan femtusen och sextusen år sedan började människorna här i Norden att odla jorden. Då behövde de inte flytta runt längre. Husen blev större. Vi har hittat spår efter hus som var trettio meter långa. Tänk dig en stor lada. I den bor alla människor på gården, kanske femton personer. I samma lada bor också gårdens alla djur. De hade kor, får, grisar och höns. Kanske också någon häst. Vad tror du?

Varför bodde alla tillsammans? Förklaringen är att det blir varmare. Kanske har du varit i ett rum tillsammans med många andra människor. Då vet du att det blir varmt.

Runt ladan, som brukar kallas långhus, fanns åkrar och ängar. På åkrarna odlades olika sädesslag. Djuren betade på ängarna.

Långhus. Foto: Ola Hellman

Människorna använde fortfarande skinn och päls till sina kläder. Nu lärde de sig också att göra ylletyg. Tyget kunde de färga av växter. Det kan bli väldigt starka färger av det.

Människorna arbetade mellan fyra och sex timmar varje dag. Alltså hade de ganska mycket fritid. Vad tror du de gjorde då?

Järnålderns samhälle

För 2500 år sedan började det som vi kallar järnåldern. Järn är hårdare än brons. Yxor och svärd av järn håller längre. Man kan hitta järn här i Småland. Brons var människorna tvungna att köpa från andra länder.

Vid samma tid började det bli kallare. Vintrarna blev längre. Folket bodde fortfarande i långhus. Djuren bodde också där. Under järnåldern börjar människorna bygga grophus. Vet du vad ett grophus är? Det är ungefär som en grop med tak. I grophusen hade de verkstäder. Exempel på sådana är vävstuga och smedja.

Grophus. Foto: Maud Lagerborg

Byarna blev allt större. Åkrarna blev allt fler. Anledningen till detta var förstås att befolkningen växte. Under järnåldern började också så kallade fornborgar att uppföras. De byggdes eftersom tiderna blev svårare. Det betyder att folket blev allt räddare för att bli anfallna.

Kontakterna med andra folk fortsatte. Nya idéer kom hit. Inte så långt söderut låg Romarrikets norra gräns. Den kallas limes och låg i vad som idag är södra Tyskland. Romarna skrev med likadana bokstäver som vi gör idag. Tänk att du inte kan läsa dem. Du försöker rista av dem på en träbit. Ser du vad det blir? Jo, runor.

Järnåldern brukar delas in i äldre och yngre järnåldern. En del av yngre järnåldern är vikingatiden. Hängde du med?

Sävsjö kommun, logotypewww.upplevelseriket.sewww.smalandsgruppen.seJönköpings läns museet
Hemsidan är framtagen av Leader+ projektet Fornlämningar-identitet-upplevelse. Projektet finansieras av Sävsjö kommun , Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns landsting, Skogsstyrelsen, Studieförbundet Vuxenskolan och genom ideellt arbete. Projektet delfinansieras av EU genom EG:s strukturfonder, Europeiska jordbruksfonden.